Jag ska komma med lite nya inlägg snart. Vinterkräksjuka, kraftig förkylning och mycket jobb har liksom sugit musten ur mig.
Trött och håglös.
Note to self: åka nånstans soligt i februari 2011.
Kategorier: Vardag
Taggad: Vardag, vinterkräksjuka
Vår lilla stjärna här hemma styr och ställer som aldrig förr. Hon har varit lite förkyld och vi håller tummarna på att det går över i helgen och inte blir värre. Idag verkar det gå åt rätt håll.
Förkylning eller inte så har jag tyckt att hon varit rätt så trotsig länge nu men jag börjar inse att det jag förut tyckte var trots var rätt så gulligt jämfört mot det som utspelar sig här hemma nu. Herregud! Hon spelar ut hela registret.
Häromdagen så kallade jag henne ”Emma tvärtemot” efter en av hennes favoritböcker vilket hon tyckte var kul. Hon verkar ha förmågan att skratta åt sig själv med jämna mellanrum. Oavsett vad jag sagt så har hon sagt tvärtemot och har jag ändrat mig för att hålla med så har hon ändrat sig till det jag sa från början. Och arg blir hon…hon tar i med rösten och grabbar tag i en som om det var jag som var tvååringen här hemma. Jag fattar ingenting, vad hände?
På det stora hela så blir jag mest glad, i alla fall när jag får lite lugn och ro och får möjlighet att titta på det lite mer sansat. Anledningen är ju självklart att det är ett friskhetstecken. Friskhetstecken är viktigt, det har vi letat efter hela hennes liv. Det är ju rätt skönt också att kunna motivera sådana här lite bökigare perioder med glädje över att det är ytterligare en sak som fungerar som det ska, vad skönt.
I bakhuvudet har vi haft läkarnas ord om hur illa hennes hjärnblödning sitter och att det den är rätt stor, och att de har varit förbluffade över hur pass bra hon verkar ha klarat sig, trots den allvarliga hjärnskadan. Men, har de sagt…det är ju svårt att veta. Vi får vänta och se, de första två åren ger en en god bild av hur det kommer gå. Nu fyller hon snart tre år, i april, och hon är världens mysigaste tjej som kämpar på med sin svaga vänstra sida och lite ”busiga” kropp. Hon gör det verkligen fantastiskt bra.
Hon ger mig inspiration. När jag tvekar på mig själv och undrar om jag ska klara av något så brukar jag tänka på vad hon har gått igenom på sin korta tid och hur stark hon har varit, vilken otrolig vilja hon har haft. Då brukar det inte vara några problem alls för mig att klara det jag ska göra. Vi har alla blivit mycket starkare sen den dagen hon föddes.
På tal om något helt annat…
Jag blev smått chockad när jag läste Alfons för henne för ett tag sen, kolla här:

Man är liksom inte van att se sånt i en barnbok år 2010. Jag älskar verkligen att läsa Alfons, måste skaffa fler Alfonsböcker!
Kategorier: För tidigt född · Hemiplegi · Småbarnsliv
Taggad: Alfons, För tidigt född, Hemiplegi, hjärnblödning, trots

Idag lanserade Naturskyddsföreningen en miljöapp som är full med schyssta miljötips. Riktigt trevlig är den. Om du har en Iphone så kan du ladda ner den gratis här.
Läs mer om den här:
För övrigt så använde E pottan för andra gången idag! Tänk så skönt när hon kan vara blöjfri. Tyvärr så verkar dock alla på dagis vara förkylda och hon har redan visat symptom – snälla, snälla, snälla låt det bli en lindrig förkylning.
Thailand närmar sig också med stormsteg, den där viktiga ”att-göra-innan-Thailand-listan” behöver verkligen börja bockas av.
Kategorier: Mobilt
Taggad: App, App Store, Grön guide, Iphone, Naturskyddsföreningen
…en liten händelse som hände under julen var ändå gansla härlig på något sätt. Jag skulle åka ensam med E till Västerås och på tåget så hamnade vi mittemot ett par som var ungefär lika gamla som mina föräldrar. De hade varit och hälsat på barn och barnbarn i Stockholm, och vi var på väg till farfar. De var så rara med E och vi pratade en del under resan.
Två veckor senare åker jag till Västerås igen, då följer även sambo med. Då var det dags att hälsa på farmor. När vi kommit tillbaka till Stockholm och skyndar fram på T-centralen så känner jag plötsligt igen paret som går precis bredvid. Det var ju dem igen! Samtidigt så upptäcker de mig och vi hälsar glatt och vi utbyter några ord.
Världen kändes väldigt liten för ett ögonblick. Det ska tilläggas att de inte var från Västerås utan nånstans längre söderifrån…lite kul var det.
Kategorier: Vardag
Taggad: liten värld, sammanträffande
Jag gillar Stjärnorna på slottet men jag har inte följt det i år eftersom vi har kikat på Robinson istället. Har tänkt kolla repriser eller på SVT Play, får väl se hur det blir med det. Tid är ju som bekant en bristvara.
Men jag har sett en del av avsnittet då det är Björn Ranelids dag, och jag lyckades se den delen där han ger igen på de som hånat honom genom åren.
Kolla här, han är verkligen unik. Det är ingen dålig snyting han ger tillbaka.
Undrar hur det känns att kolla på det här för Linda Skugge idag? Hur förklarar man för sina barn?
Kategorier: TV
Taggad: Björn Ranelid, Stjärnorna på slottet
Jag åkte tåg fram och tillbaka till Västerås i fredags och jag gillar att åka tåg. Det har jag nämnt förut men det känns ibland som att man försöker göra det här färdmedlet tråkigare och svårare än vad det egentligen behöver vara. Varför är det så många gamla, icke fungerande vagnar ute i drift?
Kan det vara så att det inte satsas tillräckligt med pengar på det här miljövänliga och trevliga sättet att resa – det måste ju vara så eftersom jag på vägen tillbaka till Stockholm fick kliva på en vagn som det inte gick att öppna dörrarna på, inte i någon ände. Istället fick vi gå in i en vagn före eller efter och sedan gå mellan vagnarna inne på tåget. Det är bara det att dörrarna mellan tågen inte heller fungerade så bra så det var nästan omöjligt att få igenom en barnvagn som man dessutom strax innan hade burit upp för tre branta smala trappsteg. Väl inne i vagnen så visade det sig vara tropisk hetta, det var helt sjukt vad varmt det var…själen var lite kantstött vid det laget.
När vi skulle på tåget så var det dessutom allmän trängsel för att komma in i den enda obokade vagnen. Nästan ingen visade hänsyn till att man hade ett litet barn och en barnvagn.
I den andra riktningen, på vägen till Västerås, så stannade tåget i Enköping i 20 min – anledningen var att det fanns passagerare i en vagn som vägrade betala biljett och vägrade kliva av tåget. Tack! Ni fick några hundra personer att bli försenade.
När jag några veckor tidigare åkte samma sträcka så fick vi i den ena riktningen åka ett tåg som var av den nyare varianten, det var ett sådant här tvåvåningståg. Det är lika lätt att kliva på det tåget med barnvagn som att kliva på tunnelbanan, otrolig skillnad mot de gamla vagnarna. Dessutom tog resan 50 min istället för en timme. Temperaturen var det inget fel på heller. Byt gärna ut de gamla skittågen mot något i den här nya stilen, tack SJ.
Får jag önska mig något mer så här nära jul så tycker jag att SJ dessutom borde ha gratis wifi-uppkoppling.
Kategorier: Fix it! · Vardag
Taggad: resa, SJ, skittåg, tåg
Jag har länge klagat på att det inte främjar någon som helst kreativitet att gå till samma kontor varje dag, sitta på samma plats mellan samma klockslag med samma människor…det är ju vansinne, låter mer som en handbok i hur man dödar minsta strimma av kreativitet. Lägg dessutom till att jag sitter i en bunker utan fönster. Det här sättet att jobba måste ju förändras – det är klart att man blir deprimerad.
Efter en jobbig förkylning och med ett iskallt kontor så trotsade jag kontorstristessen och letade upp andra ställen att arbeta på. Det var inte helt enkelt eftersom det visade sig att många har stängt till efter nyår.
Det första stället som jag gick till, samtidigt som mina tänder hackade och jag var livrädd att dö från alla isklumpar som faller från taken, var avspärrat med tejp som det stod GAS på. Det avskräckte mig. Nästa två ställen var stängda, Waynes Coffee (sveavägen) hade inget wifi, Espresso House tog betalt för sitt (hur tänker de då?)..då återstod Panini på Sveavägen och trevligt nog så skyltade de till och med i fönstret med sin gratis uppkoppling – det gillar vi. Uppkopplingen funkade alldeles utmärkt och personalen var trevlig.
Efter lunch åkte jag till Bonniers Konsthall och det blev verkligen en favorit direkt. Det är definitivt inte sista gången jag sitter där.
Det var helt underbart att se något annat också, få lite nya intryck. Någon gång framöver hoppas jag kunna resa iväg till något varmt ställe under vintern och samtidigt kunna sköta mitt jobb utan problem…det vore nåt.
Två bilder från Bonniers Konsthall:


Kategorier: Vardag
Taggad: arbete, kontorsfritt, wifi
Natten till tisdagen så vaknade E innan vi hann gå och lägga oss och skrek, hon var i stort sett otröstlig förutom om hon blev buren eller fick sitta i soffan. Vid tre-snåret så kräktes hon upp allt slem som hon samlat på sig de senaste förkylningsveckorna. Framåt fyra, halv fem på morgonen somnade hon och vi fick några timmars sömn. Nästa natt var det likadant och nu var det min natt att ta det mesta av jobbet – till slut hamnade jag i den situationen att jag satt och guppade i sängen med E tätt slingrad om halsen. Det var enda sättet att få henne att somna. Varje gång jag försökte lägga ner henne bredvid mig så började hon gråta, och så fick vi börja om igen. Hjärtat vill bara brista och man vill ju bara kunna hjälpa till på något sätt…till slut kunde vi båda somna vid fem på morgonen.
Som vanligt när E blir förkyld så slutar hon äta, vilket även är jobbigt för oss föräldrar eftersom vi har haft så svårt med maten ända sedan hon var liten, vi tror varje gång att hon aldrig kommer äta igen…Den här gången har hon inte slutat äta helt men hon äter väldigt lite.
Ovanstående är ju inget konstigt, det är väl vad de flesta föräldrar får gå igenom under de här vintermånaderna. Men i samband med stora högar jobb som växer så kände jag mig mycket trött igår – jag somnade sittande i soffan i en halvtimme medan E knackade på mig och påpekade: – Pappa, du sover, pappa!
Mitt i den svackan så fick jag en vänskaplig knuff upp för backen av CPMAMMAN, en vänskaplig gest som kändes mycket bra, tack! Jag rekommenderar verkligen hennes blogg ifall du ännu inte hittat dit.
Jag fick också lite inspiration till att försöka hinna med min blogg lite mer igen.
Kategorier: För tidigt född · Hemiplegi · Småbarnsliv
Taggad: depression, förkylning, mörker, sömnbrist, trötthet, vinter
Imorgon ska vi lägga in vårt nya golv i lägenheten. Det kommer bli så bra! De 17 paketen golv som jag bar upp för trapporna för en vecka sen heter Kährs Ek Lava och ser ut så här (fast är ännu snyggare i verkligheten):

Drömgolvet var mer åt det här hållet men så mycket pengar har vi inte:

Beslutet att välja vilket golv vi skulle ha kunde ha tagit knäcken på oss så det är skönt att det valet är gjort, nu återstår enbart att kavla upp ärmarna och få jobbet gjort.
Kategorier: Vardag
Taggad: classic, ek lava, golv, kährs
Här hemma så knaprar lilla E som en tokig i sig riskakor med gräddfilssmak. Vi vuxna tar också gärna någon ibland men häromdagen så var de slut i hyllan så jag tänkte prova något nytt. Pizzasmak, vad spännande, tänkte jag konstigt nog och köpte ett sånt paket. Det kan vara det vidrigaste jag ätit – säljer de några överhuvudtaget, hur har de kommit igenom kvalitetskontrollen, vem sa ok till att sälja den här produkten??? Frågorna är många…en tugga sen gick jag och kastade hela paketet i papperskorgen. Köp aldrig! Varning!

Kategorier: Fix it! · Vardag
Taggad: pizzasmak, riskakor
Här hemma har det varit lite hostigt och förkylt under en längre tid. Framförallt har sambo och lilltjejen drabbats hårdast. Men så i helgen kraschlandade jag efter en intensiv jobbvecka och jag kände att kroppen ville tala om något för mig. Trodde jag skulle bli ordentligt sjuk men jag har klarat mig ok ändå, men jag hostar…en slemmig hostig som kommer från tårna, och ont i bröstet gör det. Känns som att jag har något i bröstet när jag tar djupa andetag.
För att komma vidare till poängen så hostade jag och nös samtidigt häromdagen med resultatet att en slemklump hoppade ut på kinden på mig. Det var inte så mysigt och sambo som satt mitt emot vände bort huvudet och sa usch men lilla E sken upp som en sol och sa ”Coolt pappa!” för första gången. Kan inte tänka mig ett bättre ställe att stoppa in de orden…
Kategorier: Småbarnsliv · Vardag
Taggad: förkylning, Vardag
Provade en cola som jag inte sett tidigare i förra veckan:

Påminde om Cubacola. Inte så gott men lite kreddigt kändes det – stort plus för skruvkorken och det schyssta namnet sugar kane cola!
Läs mer:
DN hade på sig tänkarmössan i fredagens upplaga:

På minussidan för Google Wave hittar vi ”Ännu så länge få användare. Kräver fortfarande en inbjudan.”
Åkeeejjj, tack. Ni har inte tänkt på att tjänsten inte är lanserad utan är ute i testversion…lite bättre än så kan ni väl anstränga er? Känns som de plankat någon annans text och inte har en aning vad de snackar om.
Dagis var stängt i måndags och E och jag var o kollade på NK:s julskyltning:



Dagis borde alltid vara stängt en dag i veckan
Kategorier: Vardag
Taggad: Boylan, DN, Google Wave, julskyltning, NK, Sugar Cane Cola
Om det finns någon som fortfarande inte läst den första intervjun med Thåström på sex år så hittar du den här. Fantastiskt bra, tack Georg Cederskog!
Strage sa som det var i förra veckan, befriande…själv fick jag en obehagsrysning och kastade mig över dosan när jag råkade hamna mitt i en torterande fullständigt förstörd version av Sweet Child of Mine för några veckor sedan i Körslaget. Vad hände med må bra-tv? Det måste väl ändå finnas gränser för vad som är tillåtet…
Kategorier: Musik · TV
Taggad: Fredrik Strage, Georg Cederskog, Idol, Körslaget, på stan, Thåström